Att sälja en bostad i Spanien tar ofta betydligt längre tid än i Sverige. Till stor del beror det på byråkratin och alla personer som är inblandade.
Till och med första steget i processen, det vill säga att hitta en köpare brukar ta tid.
Därför var hustrun och jag inställda på att lägga ut vår lägenhet i maj och förhoppningsvis lyckas med en försäljning till hösten. Vi skulle med andra ord ha gott om tid och ta hem våra ägodelar till Sverige.
Så blev det inte.
Redan efter en vecka hade vi en köpare
Vår mäklare lade ut vår lägenhet en måndag. På tisdagen fanns den på alla stora internetsajter. På fredagen var lägenheten i princip såld.
Dessutom hamnade priset ungefär fem procent över utgångspriset. Två seriösa spekulanter bjöd över varandra. Avgörande blev att en kunde betala direkt och den andra måste vänta på klartecken för ett banklån, vilket skulle ta ungefär tio veckor. Nämnde jag något om spansk byråkrati?
I Spanien är det här inte så vanligt att priset hamnar över utgångspriset. Snarare tvärtom. Här prutar man i stället för att, som i Sverige, bjuda över varandra.
Panik
Den snabba försäljningen ledde till en viss panik. Hur skulle vi hinna tömma lägenheten på våra personliga ägodelar och hur mycket skulle vi få med oss i vår bil hem till Sverige?
Vårt problem bestod av:
- Ett: vår bil har ett väldigt begränsat bagageutrymme.
- Två: vi hade samlat på oss alldeles för många ägodelar i Spanien, inte minst kläder.
Nu löste det sig, förstås. Det vi inte fick med oss skänkte vi bort eller slängde. Mycket lämnades också kvar till de nya ägarna.
Vinst eller förlust
I Sverige tror jag att vi är vana vid att en försäljning innebär en vinst. Inflation och låga avgifter sköter om den saken.
I Spanien ser det ofta annorlunda ut.
Redan vid köpet av en bostad har du (i runda slängar) betala tio procent i diverse avgifter.
Att sälja en bostad innebär att du dessutom åker på:
- Ett mäklararvode på 5% (plus spansk moms på 21%).
- Kostnad för advokathjälp på 1% (plus moms på 21%).
- Plusvalía som är en avgift på markens värdeökning. Den varierar och är svår att räkna ut på förhand.
- Vinstskatt (reavinst). För icke-bofasta är skatten 19%. 3% procent av försäljningssumman hålls inne av skattemyndigheten som ett slags förskott och avräknas sedan från den slutliga skatten.
Nu är visserligen både mäklare och advokat inget som är obligatoriskt. Det är kostnader en säljare kan spara in på. Men utan erfarenhet och goda kunskaper i spanska är det inget jag skulle rekommendera.
En snabb överslagsberäkning säger alltså att värdeökningen vid en försäljning måste ligga på ungefär 20% för att man ska ha gjort en bra affär.
Vi kan väl säga att det inte gällde oss.
Men vi var rätt nöjda med att kunna avsluta vårt Spanienäventyr på det här viset.
Kommer vi att sakna vår lägenhet? Nej, inte nu. Kanske så småningom. Med tiden har man ju en märklig förmåga att bara minnas det som var bra.
Läs även varför vi bestämde oss för att sälja
